Stadig på foten typ

Lång tid ingen se. Ja. Jag har inte funnit någon tid till att blogga. Men en sak som jag bara tänkt att jag inte får glömma bort att blogga om är följande...

Varje morgon så går jag från lägenheten ner till busstationen för att hinna med den ack så viktiga bussen till min praktikplats i Hammerdal. När jag går så försöker jag gå så fort som möjligt, vilket även betyder att jag (tydligen) tar i ganska mycket med mina fötter när jag promenerar.
När jag väl korsar den fina grusplanen bredvid Vattudalsskolan så tar jag i liksom som vanligt med mina fötter för att få bästa möjliga fart i min gång. Nu till det som fick mig att nästan fnissa när jag gick där klockan 08.07 en morgon vecka 48.
Jag går alltså som vanligt, men när jag sätter ner foten på ett precist ställe så fanns det inget fäste. Ja, min fot liksom glider iväg bakom mig. Som om inget hänt så fortsätter jag att gå.

Känslan var densamma som när man tror att det är ett nästan fullt mjölkpaket som man plockar upp, men så hoppsan så var det visst nästan inget kvar så mjölkpaketen liksom flyger en halv meter upp i luften för man e nå jävulskt stark.

Det här vart ett mkt dåligare inlägg än vad det kändes som när denna händelse just inträffat.

Just nu sitter jag barnvakt åt Jollen! Hon sover så fint uppe i sin lilla säng (pepparpepparpeeeeepppaaaaaarforgodssake). Jag jobbade även idag på praktikplatsen (gud va kul å säga praktikpalatset istället), det var ett litet julbord och dom ville ha lite hjälp så ja jag hjälpte liksom typ.

Nu vill jag bara helst av allt hem å mysa med min lilla biff för jag tyck om han ganska så jättemycket faktiskt. Mhm.

Jag hoppas ni har saknat mig å mina blogginlägg! För det har jag också.

BAJS BAJS

/ ELINAAA A A A AAAAAAAAAAAAA